2010 . 12 . 21

Jaha då är det 3 dagar kvar till julafton, julstämningen inte så mycket! Bara stress! Har inte ens köpt alla julklappar, inte heller är de som redan är inköpta inslagna ännu suck. Avfärd mot Småland i gryningen torsdagmorgon innan dess måste jag förutom julklappsdelen tvätta, se till att tvätten hinner torka, diska-så att den inte går ut av sig självt, packa utan att lyckas glömma hälften hemma, m.m. m.m. Det blir en lång natt imorgon låter det som.
Julen borde vara glädjenstid men det är bara förunnat de som ingår i en kärnfamilj (och är singel!) Eftersom julen ligger så dumt till i år med ingen möjlighet för resande så jag kommer inte få träffa min familj för det minsta julfirande överhuvudtaget... sorg! Vill att julen ska vara över!

Back in town

Hmm... jag borde blogga oftare, jag tänker ofta på att jag ska, vad jag ska skriva men det är alltför sällan jag faktiskt tar mig tid. Det är mycket som händer, på jobbet, privat överallt!
Jag börjar känna av att jag inte haft någon semester i år, det tär som fan fysiskt och psykiskt! Idag är det 71 dagar kvar till Dominikanska Republiken - 32 grader i havet i HAVET! Som jag längtar det är helt galet.

Just nu orkar jag ingenting, jag är inte motiverad till att göra något allt över huvudtaget. Jag orkar inte göra något, jag orkar inte ta tag i saker! Jag vill bara ha helg hela tiden så att jag utan dåligt samvete inte behöver göra någonting!

Någon som har motivation och ork att dela med sig av?

ojojoj vad tragisk jag låter!

Mörk tillvaro

Jag vill blogga men, tiden räcker inte riktigt till. Det händer alldeles för mycket just nu (som jag kanske borde blogga om...) och en avgörande faktor till att det går så lång tid mellan inläggen är att skrivar sidan är ganska omotiverande designad, inte för att jag har några konkreta förbättringsförslag.

Det är galet mycket att göra på jobbet så jag orkar inte mycket extra. J har ännu mer att göra på sitt jobb, han jobbar 16-18 h per dag så jag ser honom ca 45 min om dagen. Det räcker liksom inte, jag oroar mig hela tiden för honom och jag sover mycket sämre och mycket mindre. Det är en super tuff tid och jag ser inte ljuset i tunneln. Jag vet inte vad jag ska göra? Vad kan jag göra? Skicka ett argt mail till VDn om att han inte kan behandla sin personal som han gör! Men vad hjälper det? Jag står bara bredvid apatisk och uppgiven.

Jag fick ett sms från J för en liten stund sen om att han ska berätta något roligt när jag hämtar honom senare ikväll. Men hur vet jag om det faktiskt är roligt och inte ironiskt? Som sagt jag ser inte ljuset i tunneln jag är endast beredd på att tillvaron ska bli mörkare och mörkare.
Jag återkommer om vad det roliga var.

Men det kostar

Vi bor i en tvåa på ca. 64 kvm en ganska stort för att vara en tvåa men problemet är att det är för litet, vi lever som om vi bor i en tvåvåningsvilla. Vi får snart inte plats ajaj... men det är bara att härda ut våra lån är bundna i 1,5 år till... men man kan låsa upp dem men det kostar därefter också...

Väntan

Nu har jag suttit i bilen och väntat på J i lite över 25 min och inget tyder på att han är på väg. "du kan ju ha bilen idag så kan du åka och träna och sen hämta mig så duscha inte så länge och kom fort" det lät fint men jag hade hellre velat att han istället sagt att jag skulle komma senare... att vänta är fruktansvärt tråkigt! 

Bakslag...

 Igen... Varför? Man skriver inte puss och puttinutt till någon annan när man samtidigt planerar framtiden med någon annan... Orkar snart inte längre...

Helg!

Äntligen fredag! Arbetar bara måndag sen har vi båda semester tisdag-fredag, ska bli så skönt eftersom vår sommarsemester har varit nästintill obefintlig och det lilla vi haft har vi inte haft tillsammans. På onsdag ska jag däremot ha en me-day, jag ska till Norrtälje och först göra naglarna hos Sofia sen ska jag på massage på Treat! Jag längtar!

Fadder i Plan Sverige?

Jag har under en längre tid funderat på om vi ska bli faddrar i Plan Sverige. Det känns som en liten gärning som gör mycket! Jag har dock inte delgivit min andra hälft mina tankar, vilket resulterade i att han inte förstod varför vi måste ta ett beslut om det just ikväll. Men för mig var det noga övervägt under en tid och kändes inte alls fram stressat, men vad gör man? Allt han ville var bara fortsätta spela tv-spel...

Kanske blir jag fadder-mamma en annan kväll?

Måndag

Kan man vara tröttare än en måndagskväll? Nä, tror inte det. Vi båda två här hemma var riktigt hängiga och krassliga igår kväll men det känns bättre idag. Det är möjligt att det bara var något tilfälligt men det kan ju samtidigt vara en hint om vad komma skall. Orkar inte och har verkligen inte tid att bli sjuk.

Är mitt i en omfattande rekrytering, det är tungt arbete och tidskrävande. Många CVn att läsa, tror att jag är uppe i 130 st nu, oj oj.
Men allt känns lite lättande nu när Js företag kammat hem ett stort kontrakt som innebär bättre arbete och mer lön ;) vilken innebär att vår tidigare osäkra framtid känns stabil igen! Villa nästa?

Update

Det går för länge mellan gångerna... men tiden räcker inte till! Jag förstår inte, dygnet har för få timmar! Jag hinner ingenting!

Denna vecka:
Mycket att göra på jobbet!

Helgen:
Fredag (nu): Rosé i soffan
Lördag: Besök av Skåne-människor, pappa och Musse. Hundvakt åt Ruben (ja han heter så!)
Söndag: Hundvakt till efter lunch. Sen lugnet före kommande vecka med mer att göra på jobbet!

Jag håller ut!

Me love you long time!

Forever and ever babe!

Hormoner!

Det känns som om jag sitter i en berg-och-dalbana, humöret svänger i samma takt som känslorna svänger åt andra hållet! The monthly period I hate it! Det strular bara till allt... Allt är upp och ner.



"...The path that you chose has got highs has got lows
But it's never what you have in mind..."

Lyx

Idag har jag den lyxen att få arbeta hemifrån på förmiddagen! Jag har börjat inse vilken tur och förmån jag har som har fått utvecklas i min yrkesroll, det har gjort att jag kan flexa - kompa - jobba hemifrån just eftersom mina arbetsuppgifter har förändrats på kort tid!

Sunday

En intensiv midsommar helg, fantastisk har den varit!
Inväntar nu John Blund, borde ankomma snart.
Försöker bortse från alla hemlig sms. Ledsen det är svårt!
Lugn måndags förmiddag väntar, arbeta hemifrån = great!

Ska blogga mer, hoppas jag.

Överraskad!

Min födelsedag i torsdags blev mer överraskande än jag trodde att den skulle bli! Det enda jag önskade mig av J var en bukett med blommor, jag ahde väl tänkte att han skulle handla något litet efter jobbet men ojojojojojojojoj!! Strax innan lunch kom en budkille från Interflora in på jobbet och lämnade en blombukett till tjejerna i receptionen. Jag tänkte väl inte mer på det, det händer titt som tätt att någon på företaget får blommor levererat... Men denna gång var de till mig!! Och vilken bukett sen! fantastiskt vacker och en nalle satt i den! Vilken lycka jag kände! Jag ska erkänna att jag blev så rörd att jag fick tårar i ögonen - jag trodde aldrig, aldrig att han skulle överraska mig så, inte ens att han skulle komma på tanken att hitta på något sånt! Det var en bra födelsdagspresent! En riktigt boost!

,

When we're good we're really good!

When we're bad we're really bad!

Svenska klassiker

Lyssnar på svenska klassiker, nice. Det skapar en harmoni i hela kroppen. Tomas Ledin, Orup, Ted Gärdestad, Gyllende Tider, ABBA, Magnus Uggla mfl!

"Låt alla världens telefoner ringa
Jag är inte anträffbar
Vi låter hela världen vänta"

Veckan försvann! Jobba - Sova! Men hann med en väldigt intressant workshop på jobbet, Middag med min fantastiska vän Jill! Mat, vin och livs-update en torsdagkväll på resturang London, fantastiskt! Dock inte trevligt att gå upp fredagmorgon och inse att det är 12 timmar innan man får komma hem igen, vin gör mig dåsig dagen efter men fan va gott det är!
Har varit ytterligare effektiv på vänskapsfronten och bokat in middag med vännerna Carro & Jonas nästa helg. Känns bra fattas bara LINDA KOM HEM SNART!

When love fades - Toby Keith

Going through the motions pretending to be
The man you used to see in me baby
You don't want to hurt me so you play along
And it don't feel right, and it don't feel wrong
It just feels like a memory
Barely alive
When will we let it die

Where do you run
Where do you hide
After a promise breaks
Who'll be the one
To say goodbye
And who'll be the one to stay
When love fades

How are we gonna let go of something that's gone
Ain't it funny how a broken heart just keeps
hangin' on baby
You watched me walk away
And I set you free
But I come back to you and you come back to me
I guess it beats being lonely that's the reason why
We give it one more try

Where do you run
Where do you hide
After a promise breaks
Who'll be the one
To say goodbye
And who'll be the one to stay
When love fades
When love fades

Where do you run
Where do you hide
After a promise breaks
Who'll be the one
To say goodbye
Who'll be the one to stay
When love fades
When love fades

Kram eller Puss?

"En sak jag funderat på är när man smsar någon vilken avslutningsfras är lämpligast att använda? Kram eller Puss eller ingenting?
Ingenting är nog en bra avslutning om man förväntar sig att få sitt sms besvarat...
Kram är nog lämpligast till vänner och bekanta, det är en mjuk avslutning...
Puss däremot är svårt! Eftersom man måste ju mena det man skriver eller? Jag skulle gärna krama de som jag skriver Kram till men om man skriver Puss skulle man vilja pussa dem? Det måste man väl vilja? Eller? Och pussa någon annan än sin partner (speciellt om det har funnits/finns ett intresse) är enligt mig ett svek, så ska jag känna mig sviken?"

Tänka? Vad är det?

Poletten trillar inte alltid ner tillräckligt fort!
Missat samtal på hemtelefonen, tar luren ringer upp och kopplar inte vad det är för nummer förrens den i andra änden svarar och då kopplar jag! FAN det är inte till mig! Det är till J! GUD SÅ PINSAMT! Löjligt hur ska jag ta mig ur detta!


... måste nog be om ursäkt och förklara imorgon...

"Undrar hur en värld skulle vara när jag inte gör bort mig!?!"

Stora beslut...

...är för liten för att ta dem. Hur ska allt sluta? Hur kommer allt gå? Är alldeles för orkeslös för att ta beslut... För trött, vill bara blunda för verkligheten och gömma mig under sängen i evighet...

Märsta - Stockholms Manhattan

När man går förbi tjejer som möts och dem bara tjuter och fnittrar och hoppar omkring. Jag tänker alltid Men orka! Skärp er! Det är så fjantigt! Inte bara för fjantighetensskull utan för att de förlöjligar något som är värt så mycket mer! Låt mig förklara; lördag eftermiddag jag möts utav min närmsta vänner på tågstationen och ett rus av lycka går genom hela kroppen och vi börjar skratta och kramas och frenetiskt hoppa upp och ner! Det är så riktig vänskap känns! Mellan oss tre är det en äkta Sex and the City känsla (Paus för hjärtliga skratt). Eftersom jag vet att det känns så på riktigt får alla de tjejer som förlöjligare detta fenomen mig så arg! Så det sista jag säger är: tjejer är det inte på riktigt - låt bli!!

1 Januari 2010

Tackar 2009 för ett mycket händelserikt år, både på gott och ont! Jag hoppas att 2010 visar sig från sin bästa sida. Det finns så mycket som jag skulle vilja att det händer under det kommande året! Alldeles för mycket för att rabbla upp! Jag ska se om jag kan sätta ihop en lista så att jag har något att pricka av!
Nej nu ska jag se om jag kan få mannen min att klippa min lugg (risky I know men jag litar på honom) för att sen duscha innan Camilla Läckberg - Olycksfågeln börjar kl. 21.00 på svt.