Jag tor att det vuxenvärlden har ramlat ner i skallen på mig, jag håller på att bli vuxen - eller rättare sagt jag är redan det jag har bara förnekat det under en längre tid. Jag och Johan budar på en lägenhet - tillsammans, vi två, bara vi. Känns oförskämt bra, underbart. Hoppas allt går vägen.
Det är dags nu, att växa upp, börja skapa sig den framtid man vill leva i när man blir gammal.
Vill att det ska var vi tillsammans när vi blir gamla, vill det mycket. .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar